Verksamhetsrapporter

Här hittar du dokumentation om Studemaskolans arbete.

Obs! Vissa uppställningar nedan visas bäst på en skärm som inte är allt för liten. Det vill säga: gärna större än en mobil.

Skolans likabehandlingsplan

Ladda ner PDF-fil från länken nedan för att läsa.

Likabehandlingsplan 2016-17 (PDF) >

Kvalitetsredovisning läsåret 15/16

Innehåll

 

1. Förutsättningar under året

2. Utvärdering av föregående års prioriterade mål

3. Arbetet i verksamheten

4. Måluppfyllelse

5. Fritidshemmet Robin Hood

6. Skolhälsovården

7. Analys 2015–16

 

Du kan även ladda ner rapporten som PDF-fil från länken nedan.

Kvalitetsredovisning 2015-16 (PDF) >

Rapport från föregående år :

Kvalitetsredovisning 2014-15 (PDF) >

1 Förutsättningar under året

Studemaskolan är en fristående skola vars profil grundar sig på Applied Scholastics pedagogik och undervisningsmetoder. All vår pedagogiska personal är utbildad inom detta arbetssätt.

Studemaskolan är belägen i stadsdelen Vantör i Stockholms kommun.

Skolan hade under läsåret 2015/2016, 156 elever från förskoleklassen upp till åk 9.

Antalet anställda var 25, varav 14 heltidsanställda. Av dessa har 22 varit direkt involverad i någon form av pedagogisk undervisning.

Fyra byggnader har fungerat som undervisningslokaler för eleverna. År1-3 har befunnit sig på Kallforsvägen 40 för sin huvudsakliga undervisning. År F har befunnit sig i en lokal på Kallforsv. 25 och år 4-5 har befunnit sig uppe vid Bandhagsplan 18 och år 6-9 har befunnit sig vid Bandhagsplan 16. Ämnena bild, musik och textilslöjd från år 3 och uppåt har bedrivits vid Bandhagsplan 18. Trä- och metall slöjd har bedrivits under två intensivveckor (en på hösten och en på våren) ute vid Flaten, där vi hyrt lokaler.

I ämnena slöjd och idrott har undervisningen skett i integrerade grupper.

Fritidshemmet Robin Hood har funnits för elever från F-klass upp till klass 3. Från åk 4 – åk 6 har vi efter skoltid haft vår fritidsklubb, Marion, som varit öppen 5 dagar i veckan.

Elevunderlaget är fördelat på ca 89 % från Stockholm stad, och övriga 11 % från kranskommunerna.

Under året som gått har vi levererat modersmål på 23 olika språk och omfattat 91 elever.

Elevvårdshälsoteamet har träffats varje vecka under året och bestått av rektor, kvalitetschef och vid behov fritidsföreståndare, kurator och sjuksyster.

2.  Utvärdering av föregående års prioriterade mål

I år vill jag börja med att dels lyfta fram den kontrollrättning som Skolinspektionen gjorde i höstas av vår rättning av nationella proven och dels den Skolinspektion som utfördes på skolan under maj månad (se bilaga för Skolinspektionens beslut). Kontrollrättningen visade på att skolan låg långt över genomsnittet och inspektionen gav 100 procent vad gällde skolverksamheten. Det är endast ca 10 procent av Sveriges skolor som klarar 100 procent varje år. För detta är vi oerhört stolta och det är ett kvitto på att vi är på rätt spår.

Underlaget till årets kvalitetsredovisning bygger på elev- och föräldraenkäter, klassråd, utvecklingssamtal, föräldramöten, mail och samtal från föräldrar, medarbetarsamtal, klassrumsbesök från rektor, lärarnas veckovisa möten samt elevernas terminsutvärderingar samt personalens utvärdering av årets mål.

Under året som gått har vi kommit en bra bit på väg i utvecklingsarbetet med våra prioriterade mål. Vissa har varit mer kortsiktiga medan de flesta mer långtgående men där vi ändå ser att vi är på rätt väg. Nedan ser ni vår utvärdering samt analys.

2.1 Utvärdering av arbetsområden som en naturlig del av undervisningen

Detta har genomgående gjorts på skolan av alla lärare. Vissa har haft en önskad regelbundenhet i detta medan andra inte har uppnått den kravnivån som rektor och ledningsgrupp har satt upp. Samtidigt har rektor upplevt att själva analysen/reflektionen runt utfallet inte riktigt tagits på allvar. Då vi under året arbetat mer med Dylan Wiliam och hans fem nyckelstrategier så blir det tydligt hur viktigt detta moment är tillsammans med exit cards. Denna punkt kommer i allra högsta grad ingå som ett prioriterat mål för nästkommande läsår. Samtidigt måste vi arbeta med de lärare som inte riktigt ser hur denna punkt bidrar till deras egen utveckling.

2.2 Formativ bedömning

Under året som gick blev det tydlig att både Göran Svanelid och Dylan Wiliam kan sammanfattas under samma rubrik – Formativ bedömning. Därför kommer de slås ihop till en punkt.

Under hösten hade vi pedagogiska möten en gång i veckan där vi arbetade oss igenom Göran Svanelids bok, ” De fem förmågorna i teori och praktik”, ett kapitel i taget. Dessa träffa innefattade diskussioner, analyser, praktiska moment och avslutades med en områdesplanering och sedan redovisning för de andra grupperna. Under våren har vi mer fokuserat på Dylan William och hans fem nyckelstrategier. Vårterminen ska ses som en prövoperiod, där vissa lärare var mer aktiva med att införliva hans tankar och med gott resultat. Vår tanke är att de närmaste åren arbeta med detta som ett prioriterat mål och parallellt med kollegialt lärande. Alla lärare har läst klart hans bok och nu ska schematid frigöras för att möjliggöra kollegialt lärande och då utifrån Williams tankar. Grundtanken är att de ska arbeta i par där lektionsbesök, utvärderingar och reflekterande samtal ska ingå. Sedan kommer detta redovisas på pedagogiska möten. Alla grupper kommer arbeta med den första nyckelstrategin utifrån Dylan William.

2.3 Genus – jämställdhet i klassrummet: ”Varannan damernas”

Under året som gått har vi dels arbetat utifrån ”No-hands-up” för att främja det formativa arbetet samt bryta invanda mönster, och i detta har lärarna även haft ett tydligt uppdrag att se till att inget kön tar över i klassrummet. Efter analys så har detta fungerat tillfredsställande och kommer fortsätta tryckas på under framtida år.

2.4 Att ytterligare stärka upp arbetet runt studieron

Under året som gått så har våra ordningsregler satts på verklig test. Vi har haft ett dystert rekord med väldigt många elever som studerat i ”tillfällig undervisningsgrupp”  under kortare tid, men för att se positivt på detta så a) våra ordningsregler fungerar, och b) ytterst få elever har kommit tillbaka en andra gång. Över lag så sköts arbetsron bra. Fåtalet lärare behöver ytterligare stöttning runt detta och det är något som vi kommer arbeta på under året som kommer.

Fortfarande finner vi de största problemen på mellanstadiet och det är även där som vi under året haft extra resurs med ansvar för ordningen.

2.5 Fokusera läsningen av skönlitteratur som ett led att på sikt öka läsförståelsen

3 Arbetet i verksamheten

Under den här rubriken redovisas de åtgärder och aktiviteter som skett under verksamhetsåret 2015-2016.

3. 1 Normer och värderingar

Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som används såväl i skolan som på fritids och fritidsklubben. Personalen strävar efter, i enlighet med Lgr 11, att behandla alla elever lika och samtidigt se till deras individuella förutsättningar. Beträffande kränkande behandling, såväl fysisk som psykisk, råder nolltolerans i verksamheten. Vid någon form av incident agerar personalen i enlighet med de direktiv som berör det inträffande. Vi ser det också som oerhört viktigt att samtidigt bekräfta och uppmuntra positiva sidor hos enskilda elever. 

Arbetet med att ta fram årets likabehandlingsplan började i juni. Som första punkt utvärderades föregående års aktiviteter. Personalen satt även ner och gick igenom de Direktiv och Handlingsplaner som ligger till grund för vårt förebyggande och främjande arbete i dessa frågor. Vi såg också över och uppdaterade vår kartläggning över olika tillfällen, platser och situationer där det är störst risk att kränkningar kan ske. Nästa steg i processen blev att införliva elever och föräldrar i arbetet. Rektorn sammankallade en grupp elever som träffades vid två tillfällen. Vid första tillfället gick rektor igenom syftet med en sådan plan, vilka åtgärder som lärarna hade jobbat fram och såg till att eleverna fick en grundläggande förståelse runt detta. Vid andra mötet hade eleverna fått arbeta fram olika synpunkter som sedan införlivades i likabehandlingsplanen. Efter detta kallades föräldrarådet till ett liknande upplägg där vi träffades vid två tillfällen runt denna fråga.

Som del i en verksamhet där många olika kulturer och individer strålar samman ser vi vikten av att bedriva ett genomtänkt och kontinuerligt arbete, såväl förebyggande som främjande, för att kunna skapa en arena som präglas av lugn och tolerans.

I de lägre årskurserna har man läst skönlitterära böcker med tema som berörde detta ämne och alltid sett till att avsluta med en diskussion runt dessa viktiga frågor med eleverna. Man har också arbetat mycket med värdegrundsfrågor; både i övningar och i lek, såväl som i mer styrda diskussioner. Man har också tittat på vissa avsnitt av filmen ”Vägen till lycka”, och sedan diskuterat detta i klassen.

Mellanstadiet har haft en lektion per vecka där man tagit upp dessa frågor. Det har skett dels via diskussioner och dels via filmer som sen har diskuterats.

På högstadiet får eleverna ta del av detta via Skolans val där vi fokuserade på värdegrund och tonårsrelaterade frågor såsom nätmobbning, vänskap, kärlek, sex, heta-stolen-övningar o.s.v. Detta bedrevs i åk 6-9 en timme i veckan på klassråden. Den fjärde veckan bedrevs klassråd. Detta upplägg kommer att fortsätta på skolan.

Mentorssamtalen likväl som de veckovisa utvärderingarna har också varit en viktig del i detta arbete. Aktivt rastvaktande och omedelbar markering från vuxna är ett annat kontinuerligt inslag som tillämpas på skolans olika stadier.

Under året som gått så har det funnits en viss stökighet på mellanstadiet vilket har föranlett att vi satte in en resursperson vars syfte var att enbart jobba med att stävja dåligt beteende och finnas tillhands vid konflikter. Detta har fallit väl ut.

I religionsämnet berörs värdegrundrelaterade frågor under livsfrågor och etik. I svenska och engelska berörs det främst vid filmvisning, där man alltid lägger en etisk aspekt på livsfrågorna som berörs i filmen.

Likabehandlingsplanen hålls även vid liv genom de olika teman som används i bildundervisningen. Dels genom den digitala bildframställningen med kompletterande texter, och dels som diskussionsunderlag i olika arbetsområden (t.ex. rätt eller fel i konsten, genusfrågor, rasism och bland annat texters underliggande syn på genus och andra underliggande budskap som kan kopplas till värdegrundsfrågor). Andra kulturers bild- och musikhistoria, samt skillnader i dess ideologier behandlas genom att eleverna redovisar eget forskningsarbete, som sedan ligger som grund vid diskussioner vid muntlig redovisning. För att eleven ska kunna göra de viktiga och solidariska beslut, som bygger på mänskliga rättigheter, behöver eleven förstå och få kunskap om olika kulturer.

Vi har även haft klart utarbetade regler, i fråga om ordning och reda, som ska följas av alla verksamma på skolan. Det finns dock fortfarande arbete kvar att göra här då upplevelsen bland lärarna är att inte alla arbetar så aktivt som de skulle kunna med dessa frågor. Det har även framkommit på elevernas utvärderingar (högstadiet) att de inte är fullt nöjda med studieron. Samtidigt väcks frågan hur mycket av detta som baserar sig på för högt ställda förväntningar från vissa elever (?) och hur mycket som faktiskt grundar sig på bristande studiero. Elever som har kommit från andra skolor är överens om att vi har en oerhört mycket bättre studiero än de skolor som de kommer från. Samtidigt menar lärarna på att eleverna ibland har svårt att se skillnad, då man naturligt tillåter ”mer prat” under diskussioner. Rektor upplevde vid klassrumsbesöken som gjordes under året att nivån är fullt acceptabel och gör bedömningen att vissa elever även kanske blivit lite bortskämda.

Ansvariga: Alla på skolan

3. 1. 1 Förskoleklass: Normer och värderingar

Klassen har läst texter och diskuterat om kränkande behandling. Barnen har fått tänka sig in i olika perspektiv och diskuterat hur de tror att de olika personerna i handlingen kände sig och så vidare. Vi har också samtalat om respekt. Miljön har vi också arbetat med. Material beställdes från Pantresan (vi var inte med i tävlingen) och vi arbetade utifrån detta, med uppdragskort och diskussioner utifrån dessa. Vi pratade om hur mycket energi det drar att föna håret, diska och så vidare. Barnen har lärt sig att slänga papper i pappersinsamlingen vilket också värnar om miljön.

Ett genomgående inslag är att läsa sagor från olika delar av världen; även med kvinnliga starka huvudroller.

Ansvarig: Förskoleklasslärare och rektor.

3.2 Kunskaper

Att anpassa litteratur efter elevernas förutsättningar är ett annat mål som det har arbetats med, bl a med en rejäl uppgradering av biblioteket både på högstadiet och på lågstadiet med t ex en större hylla för LL-litteratur (språkligt anpassad litteratur med förenklat språk). Detta har fått fler elever än tidigare att läsa kontinuerligt. En anpassning av litteratur som eleverna kan identifiera sig med har också skett – med fler ungdomsböcker och teman som elever kan känna igen sig i. Detta har lett till att fler lässvaga elever har börjat läsa mer. Vi ser detta som en av de viktigaste målen då läs- och ordförståelsen är sådan kunskap som behövs i alla teoretiska ämnen. Vi ser också ett tydligt samband mellan de svagare prestationerna och dåliga läsvanor.

LL-böckerna har också haft en bra funktion för de Sva-elever som går på skolan. Detta har möjliggjort att dessa elever har kunnat läsa klassiker, och därför underlättat deras möjligheter att nå målen. Sva-eleverna har även fått extra spec-tid då de kunnat öva på t ex idiomatiska uttryck, ordkunskap, prosodi etc.

Ansvarig: Svenska- och engelskalärare

 

En uppstramning vad gäller ämnesintegration har skett vilket har minskat trycket för eleverna vad gäller inlämningsuppgifter. Det har också lett till en minskad ”snuttifiering”, vilket är eftersträvansvärt då eleverna kan bilda sig en större helhetsuppfattning kring olika ämnen och över ämnesgränserna. Arbetet med att ta bort de hårda linjerna kring de olika ämnena fortlöper och ska på lång sikt hjälpa eleverna att få en mer holistisk kunskap. Målet är även att alla lärare ska kunna se fördelarna med att planera, utföra och utvärdera tillsammans. Det ökar kollegialiteten vilket är ett beprövat sätt att höja elevernas måluppfyllelse.

Ansvarig: Alla ämneslärare

 

Samtliga elever i åk 1-9 har LUS-testats två gånger under läsåret. Resultaten har stigit något, vilket antagligen berott på deras ökande ålder och mognad, men också deras ökande läsning och det reflektionsarbete som bedrivits kring läsningen. Alla elever når dock inte önskvärd nivå än (det vill säga minst C-nivå i betyg), så arbetet med att höja deras läsförmåga fortgår och ska fördjupas nästa läsår. Vi kommer bland annat att utöka läsning på schemat till att även inbegripa högstadiet, för att på så sätt försäkra oss om att alla läser.

Ansvarig: Alla svenskalärare samt klasslärare på låg-och mellanstadiet

 

I bildämnet har fokus i år legat på bildtolkning, jämförelser och bildtekniker utifrån vad vi gemensamt studerat i konsthistoria. 8:or och 9:or gjorde även ett studiebesök på Moderna museet, där de även deltog i en workshop med eget skapande. Från och med årskurs 7 har vi även studerat framställning av manligt/kvinnligt i konsthistorien. 6:or gjorde ett arbete kring mänskliga rättigheter där de gjorde affischer med olika budskap.

Ansvarig: Bildlärare

 

Vi arbetar aktivt med matriser som ett verktyg när vi pratar måluppfyllelse med eleverna. Detta sträcker sig ända ner till åk 1. Vi har märkt att detta varit ett positivt inslag då eleverna upplever att de får en större förståelse för vad som de förväntas uppnå. Detta har skett under arbetets gång, via mentorssamtal och vid arbetsområdets slut.

Ansvarig: Alla lärare, Rektor

 

Enligt våra gällande rutiner fortskred testningen av SvA till full belåtenhet. De elever som varit i behov av SvA har dels fått det som en extra timme per vecka och dels integrerat i den vanliga undervisningen med anpassat material.

Ansvarig: Studierektor samt svenskalärare

 

Eleverna har fått möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. Vi har haft redovisningar, prov, inlämningsuppgifter, diskussioner och mer omfattande skriftliga inlämningar som då främst gällt för högstadieeleverna. Vi har också flitigt erbjudit muntlig redovisning som ett sätt att nå alla elever.

Ansvarig: Alla lärare, rektor

3.2.1 Förskoleklass: Kunskaper

Ett grundläggande syfte har varit att ge dem ”koden till att gå i skolan.” Man har sett till att lägga grunden för deras fortsatta skolgång och liv genom grundläggande rutiner, uppmärksamma och prata om varför man gör på det ena eller andra sättet och hur denna organisation som är skolan fungerar.

I förskoleklassen började arbetet med siffror (lustfyllt och praktiskt individuellt arbetsschema) och därefter det grundläggande matematikmaterialet kallat ”Tåget” (lustfyllt och praktiskt individuellt arbetsschema) innehållande olika tärningsspel, sortering och differentiering, begrepp såsom ”stor-liten” m.m.

Eleverna har under läsåret arbetat några sidor i taget med arbetsboken ”Kul för förskoleklass” som tränar en hel del finmotorik (klippa, klistra) samt matematiska, logiska och språkliga begrepp. Arbete i bok eller arbetsschema har även fyllt funktionen att vänja barnen vid att arbeta på detta sätt, så att de är beredda för arbetet i klass ett.

”Språklekar” (utifrån en idébok baserad på Bornholmsmodellen) har tagit upp rim & ramsor samt begrepp såsom ”ljud” och ”ord”.

Ansvarig: Förskoleklasslärare och rektor

3.2.2 Modersmål

 

Vi är en mångkulturell skola i allra högsta grad. Denna mångfaldighet är något som berikar skolan. Under året som gått har vi levererat modersmål på 23 olika språk och omfattat 91 elever.

Ansvarig: Rektor

3.3 Elevernas ansvar och inflytande

Det framgår av Lgr 11 att inflytande skall ges i förhållande till ålder och utveckling. Forum där eleverna har möjlighet till inflytande är genom klassråd, elevråd, utvecklingssamtal samt de veckovisa utvärderingar som har gjorts i samtliga klasser. Skolans inställning har alltid varit att verksamheten är en gemensam angelägenhet och sålunda är det av vikt att ta hänsyn till elevernas önskemål i den mån det är rimligt.

Flera ämnen presenterade även nästa arbetsområde en vecka innan, med syfte att då plocka upp önskemål från eleverna om bland annat innehåll.

I de lägre årskurserna så får de varje vecka hjälpa till med att städa klassrummet och ansvara för torkning av bord efter lunchen. De har även fått vara med och påverka vilka böcker som ska inhandlas till biblioteket. De har ofta ett antal val att välja mellan på Elevens val.

I de högre årskurserna har eleverna kunnat påverka både redovisningsform samt hur lång tid som behövs för inlämning av olika uppgifter. I viss mån har de också kunnat påverka innehållet genom att bestämma vilken författare, musikstil eller religion som de ska göra ett fördjupningsarbete om. Detta har uppskattats av eleverna.

I vissa ämnen har det arbetats fullt ut med vårt nya arbetssätt gällande matriser och områdesplaneringar vilket bidragit till att eleverna dels fått en bättre överblick och dels behövt ta ett större ansvar då de inte längre kan hävda att de inte vet vad som ska göras. Detta har också uppskattats av föräldrarna för dess tydlighet.

Med införandet av SchoolSoft har vi fått en mycket bättre kontroll på sena ankomster och en mer direkt återkoppling till föräldrarna i form av det sms som går hem direkt. Detta har fått ner sena ankomster avsevärt. Kvarsittningen har självklart också bidragit till denna minskning.

Vissa lärare arbetade flitigt med att låta eleverna kontinuerligt utvärdera sina prestationer medan andra inte gjorde detta alls. Detta ska sättas in till 100 procent till året som kommer och kommer att vara ett prioriterat mål.

I musiken får eleverna bl.a. själva sätta ihop de band som ska spela upp senare på våren.

På hemkunskapen får eleverna i hög grad besluta om vilka maträtter de ska tillaga.

På idrotten har vissa årskurser haft som uppgift att planera och genomföra en idrottslektion.

Efter önskemål från elevrådet infördes frukt i anslutning till lunchen.

Eleverna har i allra högsta grad påverkat inköpen till rastboden på låg- och mellanstadiet.

Runt maten har eleverna tack vare elevrådet fått igenom juice som måltidsdryck en gång i veckan. De har även fått igenom ett mer ”barnvänligt” alternativ på menyn en gång i veckan.

På slöjdveckan har de äldsta eleverna fått välja fritt vad de vill skapa som en form av gesällprov.

Beträffande elevens ansvarstagande är det vissa punkter som vi ytterligare vill fokusera på inför nästkommande läsår:

Eleverna måste bli mer medvetna och ta ett större ansvar beträffande de mål som de förväntas nå för respektive arbetsområde, ämne och för läsåret.

Eleverna har fått såväl skriftlig som muntlig information om de förväntade uppnåendemålen. De behandlas också på mentorssamtalen som sker minst två gånger per månad. Trots det så är det en för stor andel som fortfarande ger uttryck för att de inte vet vilka mål de ska arbeta mot.

Ansvarig: Alla lärare, Rektor

3.3.1 Förskoleklass: Elevernas ansvar och inflytande

Barnen har själva fått ta ansvar över sitt arbetsmaterial, så som böcker, pärm och arbetsblad. Barnen har fått fylla i egna scheman efter avslutad uppgift och haft ansvar över att det gått riktigt till. Pedagog har också fyllt i vissa uppgifter. Barnen tar hand om arbetsmiljön genom att bland annat plocka undan efter sig och genom att hålla en lagom ljudnivå.

Fokus har lagts på att flickor och pojkar ska få ett lika stort inflytande och utrymme i undervisningen. Eleverna har fått använda sig av olika arbetssätt för att hela tiden göra dem nyfikna på att lära mer men också för att göra så att alla får möjligheten att uttrycka sig på sitt bästa sätt. Barnen har haft visst inflytande i undervisningen på sådant som inte är bestämt att de ska kunna och göra, exempelvis har de fått välja saga, parkutflykt samt välja aktivitet. De har haft inflytande på matsäcken som de inte gillade i början, vilket köket informerades om och då ändrades den.  Ansvarig: Förskoleklasslärare och rektor

3.4 Skola och hem

På de lägre stadierna är det fortfarande veckomeddelande som är det vanligaste forumet för att upplysa föräldrar om vad som sker i skolan. Föräldramöte samt utvecklingssamtal är andra forum där hem och skola samarbetar. Dock så har vi ett fortsatt problem där alldeles för få föräldrar väljer att komma på föräldramötet. Här har vi ingen direkt lösning utan får fortsätta att arbeta med att andelen ska bli högre.

SchoolSoft är för de övriga stadierna det vanligaste sättet att kommunicera mål, planeringar och uppgifter relaterat till elevens lärande. Här har både elev och förälder tillgång till de senaste uppdateringarna när det passar dem.

Fortfarande fyller samtal, mail och individuella möten med elev och förälder en viktig funktion; främst runt de elever som har problem att uppfylla sina mål. Dock har vi stött på patrull när det gäller att få vissa föräldrar till skolan för olika möten, vilket dessvärre drabbar elevens möjligheter att uppnå målen.

På låg- och mellanstadiet är det ett stående inslag att klassen hittar på olika aktiviteter som inbegriper föräldrarna. Vi ser dessa inslag främst på våren då vädret är mer anpassat för grillkvällar och brännbollsmatcher.

Vid utvecklingssamtalen har eleven i samarbete med föräldrar och lärare gjort sin individuella utvecklingsplan. Innan utvecklingssamtalen fick föräldrar ta del av elevernas sammanställningar, på SchoolSoft, i de olika ämnena samt deras måluppfyllelse för att på så sätt kunna förbereda sig på bästa sätt.

Flertalet klasslärare har även gjort upp med föräldrarna att veckovis skicka hem läxor, planering och sammanställning i hur veckan gått i de olika ämnena.

Ansvarig: Alla lärare, Rektor

3.4.1 Förskoleklass: Skola och hem

Man har minst ett utvecklingssamtal per termin. Vid enskilt behov har fler möten hållits med föräldrar och elev.

Vissa föräldrar har kommunicerats mer med vid behov (personligen på skolan, telefonsamtal, mail, brev i facket eller sms beroende på ärende och person).

Veckobrev har mailats ut varje vecka (alternativt lagt i fritidsfacken för de föräldrar som önskade det). I början lades det även ut på SchoolSoft men vi insåg efterhand att ingen tittade där, så vi upphörde med detta.

Det har funnits en kontinuerlig kontakt mellan enskilda föräldrar och förskoleklassläraren under hela läsåret.

Man hade en ”familjeträff” på höstterminen (”Julfika”) och en på våren (”Träff med världens bästa förskoleklass”).

Ansvarig: Förskoleklasslärare och rektor

3.5 Övergång och samverkan

Vi har ett bra system för samverkan på skolan mellan de olika klasserna; främst på lågstadiet. Under vårterminen har elever från F-klassen fått komma på besök till åk 1 för att förbereda dem för skolstarten. Lärarna i respektive klasser F-1, 3-4 samt 5-6 har haft möten där eleverna har lämnats över till nästa stadium.

Både låg- och mellan/högstadiet har haft schemalagda pedagogiska möten varje vecka, vilket har fungerat tillfredställande. 

Vår traditionsenliga julpysseldag som involverar alla elever från ett F-9 perspektiv genomfördes även i år. Här var det upplagt så att vi utsåg elever från åk 7, 8 och 9 som fungerade som mentorer och fick ta ansvar för F, åk 1 och åk 2 elever. De eleverna följde varandra hela dagen runt på de olika stationerna och de äldre tog hand om de yngre. Vi kan se att båda elevgrupperna får ut något positivt av detta.

Ansvarig: Alla lärare, Rektor

3.5.1 Förskoleklass: Övergång och samverkan

Förskoleklassläraren har haft ett överlämningssamtal med den övertagande klassläraren samt mailkontakt och överlämning av dokument.

Eleverna har haft ”faddrar” i klass ett och haft gemensam idrott och andra lekfulla aktiviteter under hela läsåret vilket samplanerats mellan åk 1 och förskoleklassens klassföreståndare. Eleverna har enskilt fått besöka klass ett under slutet av vårterminen som ett litet sätt att få träffa sin nya fröken samt att få ett litet smakprov på skolan.

Eleverna känner andra, äldre elever även ifrån fritids. Klassläraren står i kommunikation med Robin Hoods fritids om gemensamma elever, rutiner och lokaler.

Förskoleklassen har även haft besök av de elever som ska börja förskoleklassen till hösten samt haft både telefonkontakt och besök på avlämnade förskolor.

Ansvarig: Förskoleklasslärare och rektor

3.6 Skolan och IT

På låg- och mellanstadiet har datorerna främst använts till att skriva med men även i viss mån för informationssökning. Klass 3-5 har haft tillgång till en dator per elev som funnits i klassrummen.

Högstadiet, som består av 6-9, har dels tillgång till en klassuppsättning bärbara datorer, och dels till en datasal som inrymmer 20 stationära datorer. Det har blivit mer tydligt i Lgr 11 att användingen av dator har blivit ett krav och där känner vi att vi ligger långt framme; både vad det gäller tillgång och arbetssätt.

Ansvarig: Alla lärare, Rektor

3.6.1 Förskoleklass: Skolan och IT

Inget aktuellt under denna rubrik.

3.7 Skolan och omvärlden

Eftersom skolan är en del av omvärlden och ett av våra uppdrag är att förbereda eleverna för ett liv i samhället, har vi lagt stor vikt vid, i undervisningen, att införliva de institutioner som är verksamma runt omkring oss och som vi upplever kan stärka oss i det uppdraget. Studiebesök till bl.a. museer, kyrkor, bibliotek och besök på ungdomsmottagningen har gjorts under året. Vi har även haft besök av SL. Skolan har avsatt en budget för att på så sätt stimulera utflykter och studiebesök, då vi upplever att detta är ett berikande inslag i barnens lärande.

Lågstadiet har gjort en handfull utflykter och mestadels kopplat till ämnena So/No.

Mellanstadiet var iväg på olika Schacktävlingar och besökte även ”berättarministeriet” i Hagsätra.

Högstadiet har varit iväg på olika studiebesök som Moderna museet, teater, tingsrätten och Riksdagen. Ansvarig: Alla lärare, Rektor

3.7.1 Förskoleklass: Skolan och omvärlden

Förskoleklassen har åkt på utflykt varje vecka (torsdagar) och besökt skogen, museer, lekparker, bibliotek, Skansen, konserthus och olika teatrar.

Ansvarig: Förskoleklasslärare och rektor.

3.8 Bedömning och betyg

Under året har den största vikten lagts vid det fortsatta arbetet att införliva och implementera matriserna från Skolverket i elevernas lärande. Vi har dels arbetat med dem i pappersform (förenklade) under pågående läsår, och dels har de också funnits på SchoolSoft för föräldrar och elever att ta del av. De har kontinuerligt uppdaterats under året av lärarna så att elever och föräldrar kan följa utvecklingen. En genomgående röd tråd har varit att vi fortfarande upplever en viss svårighet med att förankra målen hos vissa elever, och detta kommer även fortsättningsvis vara ett prioriterat arbete bland alla lärare.

Stor vikt har också lagts på att införa variation på de bedömningar som utförts under året för att på så sätt tillåta olika förmågor att komma till tals. Vi har också i vissa fall använt oss av muntlig bedömning i fall där övriga klassen redovisat skriftligt.

Lärarna har haft schemalagd tid varje vecka där de ska gå in och kontinuerligt bedöma elevernas prestation. Detta har fungerat bra och lärarna upplever en större säkerhet runt detta. All bedömning utgår från de nationella matriserna som vi har tillgång till på SchoolSoft, och dessa fylls i löpande under arbetsområdet.

Under hösten så fick vi skicka in nationella prov för rättning. Detta gällde Eng åk 6 samt svenska åk 6. Resultatet var över förväntan vilket tyder på att vi har en bra bedömningskompetens på skolan.

Ansvarig: Alla lärare, rektor.

3.9 Särskilt stöd och åtgärdsprogram

Behovet av särskilt stöd har varierat i verksamheten. I de lägre åldrarna har vi satt in extra resurs som stärker upp i klassrummen eller gör det möjligt att dela barngruppen till två mindre. Varje klass på lågstadiet har tillgång till 7-8 timmar spectid, som de använder på olika sätt. Det är av högsta prioritet att upptäcka behoven så tidigt som möjligt för att på så sätt kunna sätta in åtgärder tidigt. En del av det särskilda stödet har bestått av svenska som andra språk. Detta år lyckades vi att få in all extrahjälp under elevens ordinarie skoltid vad gäller låg- och mellanstadiet.

Mellanstadiet har haft en egen resurs som endast arbetat med elever som varit i behov av extra stöttning. De har haft tillgång till ca 20 timmar i veckan.

På högstadiet har vi varit oerhört snabba att upptäcka och vid behov använt oss av extra anpassning eller åtgärdsprogram, om vi sett att behovet varit av sådan art. Detta är något som uppskattas av föräldrarna. Vi kunde se att arbetet med att fånga upp eleverna på högstadiet hade förbättrats avsevärt. Vi har också haft inslag av enskild undervisning, där eleverna fått komma in på loven för att läsa ifatt sina ämnen. En oroande utveckling som vi kunnat se är att elevens liv utanför skolan (i form av att inte äta frukost, eller gå och lägga sig i tid) i hög grad påverkar elevens möjligheter att prestera på ett fullgott sätt i skolan. Här försöker vi synliggöra detta för berörda föräldrar men det är inte alltid så att detta efterlevs i hemmen.

En viktig del i detta arbete har varit att snarast genomföra en pedagogisk kartläggning som ett första steg. Detta har fungerat mycket tillfredställande men varit oerhört tidskrävande. Den allmänna attityden hos lärarna har varit att för mycket tid läggs på den administrativa delen till nackdel för det pedagogiska arbetet med eleverna. Så länge som lagstiftningen ser ut som den gör lämnas dessvärre små möjligheter till förändringar.

Ansvarig: Alla lärare, rektor.

3. 9.1 Förskoleklass: Särskilt stöd och åtgärdsprogram

Eleverna i förskoleklass har bedömts enligt samma direktiv och kriterier som övriga elever på skolan och där behovet funnits har åtgärdsprogram upprättats och särskilt stöd getts. Under året som gått har vi haft en extra resurs i klassen för att stötta upp runt två elever i behov av särskilt stöd.

Ansvarig: Förskoleklasslärare och rektor.

3. 10 Studieteknik

I de lägre åldrarna börjar diskussionen tidigt runt olika studiefenomen. Olika bilder sitter uppe på väggarna för att konkretisera detta. Det har fungerat bra i den yngre verksamheten.

Det har även fungerat bra att integrera studietekniken i ämnet svenska och det är något som vi kommer att fortsätta med. Nya elever från åk 5 och uppåt har kommit in innan skolstart för att göra den obligatoriska ”Lär dig hur man lär sig”, där man får kunskap om våra studiemetoder.

Det stora arbetet som vi bedriver runt detta är de nyckelordlistor som alla lärare tar fram inför ett nytt arbetsområde. Samtidigt är de väldigt vaksamma i klassrummen med att stötta eleverna runt ordförståelsen i de texter som de läser.

I hemkunskapen har vi tagit fram ett eget material där ordförklaringar finns i löpande text. Detta har varit tidskrävande men vi har samtidigt sett ett tillfredsställande resultatet av detta.

Ansvarig: Alla lärare och rektor

3.10.1 Förskoleklass: Studieteknik

I förskoleklassen läggs inte så stor vikt vid studietekniken. Eleverna uppmanas att fråga om det är något som de inte förstår.

Ansvarig: Förskoleklasslärare och rektor.

3.11 Hälsa och livsstil

I de lägre åldrarna berörs vardagliga frågor som tandborstning, baciller, mat, kostcirkeln och vitaminer. Det är sådant som har varit knutet till NO. I samband med idrotten för de lägre åldrarna har frågan också berörts.

I de lägre åldrarna har matlagning varit ett uppskattat inslag i år, där frukost och lunch har tillagats i åk 1-3.

Idrottslärarna tar ett extra stort ansvar i dessa frågor. På våra olika idrottsdagar under året samt på idrottslektioner visar vi på vikten av en god hälsa och livsstil. Idrotten har även teoretiska prov för årskurs 8 och 9 som bygger på kunskaper relaterade till hälsa och livsstil. Årskurs 9 får utöver detta ytterligare ett prov som tar upp exempelvis de negativa effekterna av steroider, anorexi, bulimi etc. Proven har varit mycket framgångsrika och öppnat ögonen hos flera elever.

Under året hade vi även ett besök från föreningen ”Drogfritt” som föreläste om de skadliga effekterna av droger för eleverna från åk 6-9.

Vi ser dessvärre i en allt större utsträckning hur sena kvällar, mycket tid framför dator samt överhoppade frukostar påverkar många elever negativt i deras förmåga att orka en hel dag och prestera efter sin förmåga. Här pågår ständigt en diskussion med föräldrarna samt eleverna på främst mentorssamtalen om hur viktigt det är sköta om sin kropp och sova tillräckligt. Här finns mycket arbete kvar att göra och vi kan se en direkt koppling mellan detta destruktiva beteende och de elever som har svårigheter med att uppnå målen.

Ansvarig: Alla lärare, Rektor.

3.11.1 Förskoleklass: Hälsa och livsstil

Genom idrottsläraren har de fått med sig vikten av att ta hand om kroppen genom att värma upp, träna och sedan duscha efteråt etc.

Det har diskuterats om vikten av nyttig mat och t.ex. på ”Internationella vattendagen” gjordes experiment som belyste vikten för en kropp att få vatten dagligen.

Förskoleklassläraren har avsagt sig glass och kakor vid elevernas födelsedagar, utan istället uppmuntrat frukt som de flesta då har bjudit klassen på.

Vid fester såsom ”höstfest” eller påsk har förskoleklassläraren i största mån valt mer nyttiga men ändå goda alternativ istället för godis och kakor.

Man promenerar till utflykterna i största möjliga mån.

Ansvarig: Förskoleklasslärare och rektor.

3. 12 Fortbildning

Alla personal har läst två böcker kopplade till formativ bedömning (Göran Svanelid och Dylan Wiliam). Vi har även haft en studiedag där vi pratat och tittat på filmer runt Dylan Wiliam.

Vi har haft flera lärare som varit i väg på föreläsningar under året; Skolforum, statsbiblioteket, GODT .

Vi har en lärare som under året läst in sin formella kompetens via VAL, och förväntas få sin legitimation under hösten 2016.

Två lärare har varit iväg en heldag runt entreprenöriellt lärande.

Ansvarig: Rektor

 

4 Måluppfyllelse

4.1 Normer och värden

Generellt sätt är vi mycket nöjda även om man aldrig kan vara helt nöjd så länge som det förekommer situationer där elever känner sig kränkta. Vårt starka vapen har legat i att alltid hantera det direkt och att sedan ha en gedigen uppföljning kopplat till detta. Eftersom både Elevhälsoteamtet samt berörda föräldrar alltid införlivas i detta arbete så upplever vi att det fungerar bra. Vi har under året haft enstaka incidenter som sedan inte återkommit tack vare våra rutiner.

På högstadiet så har kränkande beteende lyst med sin frånvaro vilket också bekräftas av de utvärderingar som eleverna får fylla i. Dock finns det arbete kvar att göra då det i vissa klasser endast var 90-95% av eleverna som kände sig trygga på skolan.

4. 2 Kunskaper

Här upplever vi att vi nått väldigt lång beträffande våra prioriterade mål. Dock kvarstår det långsiktiga arbetet med att få vissa föräldrar och deras barn att ta ett större ansvar runt vilka mål som förväntas uppnå.

4. 2. 1 Studieteknik

Detta har löpt på enligt planerna.

4. 2. 2 Svenska

klass 1: Alla elever har uppnått målen. Av klassens elever bedömdes fem enligt kursplanen för

svenska som andraspråk.

 

Klass 2: Alla elever har uppnått målen. Av klassens elever bedömdes sex enligt kursplanen för

svenska som andraspråk.

 

Klass 3: Alla utom två har uppnått målen. Åtgärdsprogram finns upprättat. Av klassens elever

bedömdes tre enligt kursplanen för svenska som andraspråk.

 

Klass 4: Alla elever har uppnått målen. Av klassens elever bedömdes tre enligt kursplanen för

svenska som andraspråk. En elev läste enligt grundsärskolans kursplan.

 

Klass 5: Alla elever har uppnått målen. Av klassens elever bedömdes två enligt kursplanen för

svenska som andraspråk.

 

Klass 6: Alla elever har uppnått målen. Av klassens elever bedömdes två enligt kursplanen för

svenska som andraspråk.

Klass 7: Alla elever har uppnått målen. Av klassens elever bedömdes tre enligt kursplanen för

svenska som andraspråk.

 

Klass 8: Alla elever har uppnått målen. Av klassens elever bedömdes en enligt kursplanen för

svenska som andraspråk.

Klass 9: Alla elever har uppnått målen. Av klassens elever bedömdes två enligt kursplanen för

svenska som andraspråk.

4. 2. 3 Matematik

Klass 1: Alla elever har nått målen.

Klass 2: Alla elever har uppnått målen.

 

Klass 3: Alla elever förutom två har uppnått målen. Åtgärdsprogram finns upprättade.

 

Klass 4: Alla elever har uppnått målen. En elev läste enligt grundsärskolans kursplan.

 

Klass 5: Alla elever utom två har uppnått målen. Åtgärdsprogram finns upprättade.

 

Klass 6: Alla elever utom en har uppnått målen. Åtgärdsprogram finns upprättade.

 

Klass 7: Alla elever har uppnått målen.

Klass 8: Alla elever har uppnått målen.

 

Klass 9: Alla elever utom en har uppnått målen. Åtgärdsprogram har funnits under året.

4. 2. 4 engelska

Klass 2: Alla elever har uppnått målen.

Klass 3: Alla elever har uppnått målen.

 

Klass 4: Alla har uppnått målen. En elev läste enligt grundsärskolans kursplan.

 

Klass 5: Alla utom en elev har uppnått målen. Åtgärdsprogram finns upprättade.

 

Åk 6: Alla har uppnått målen.

 

Åk 7: Alla utom två elever har uppnått målen. Åtgärdsprogram finns upprättade.

 

Åk 8: Alla elever har uppnått målen

Åk 9: Alla elever har uppnått målen.

4. 2. 5 Spanska

Klass 7: Alla elever har uppnått målen.

Klass 8: Alla elever har uppnått målen.

Klass 9: Alla elever har uppnått målen.

4. 2. 6 Idrott

Åk 1: Alla elever har uppnått målen.

Åk 2: Alla elever har uppnått målen.

Åk 3: Alla elever har uppnått målen.

Åk 4: Alla elever har uppnått målen.

Åk 5: Alla elever har uppnått målen.

Åk 6: Alla elever har uppnått målen.

 

Åk 7: Alla elever utom en har uppnått målen. Anpassningar har gjorts.

 

Åk 8: Alla elever har uppnått målen.

Åk 9: Alla elever har uppnått målen.

 

4. 2. 7 SO

Klass 1: Alla elever har uppnått målen.

Klass 2: Alla elever har uppnått målen.

Klass 3: Alla elever har uppnått målen.

 

4. 2. 7. 1 Historia

Klass 4: Alla elever har uppnått målen. En elev läste enligt grundsärskolans kursplan.

 

Klass 5: Alla elever har uppnått målen.

Klass 6: Alla elever har uppnått målen.

Klass 7: Alla elever har uppnått målen.

Klass 8: Alla elever har uppnått målen.

Klass 9: Alla elever har uppnått målen.

 

 

4. 2. 7. 2 Religion

Klass 4: Alla elever har uppnått målen. En elev läste enligt grundsärskolans kursplan.

 

Klass 5: alla elever har uppnått målen.

Klass 6: Alla elever har uppnått målen.

Klass 7: Alla elever har uppnått målen.

Klass 8: Alla elever har uppnått målen.

Klass 9: Alla elever har uppnått målen.

 

 

4. 2. 7. 3 Geografi

Klass 4: Alla elever har uppnått målen. En elev läste enligt grundsärskolans kursplan.

 

Klass 5: Alla elever har uppnått målen.

Klass 6: Alla elever har uppnått målen.

Klass 7: Alla elever har uppnått målen.

Klass 8: Alla elever har uppnått målen.

Klass 9: Alla elever har uppnått målen.

 

 

4. 2. 7. 4 Samhällskunskap

Klass 4: Alla elever har uppnått målen. En elev läste enligt grundsärskolans kursplan.

 

Klass 5: Alla elever har uppnått målen.

Klass 6: Alla elever har uppnått målen.

Klass 7: Alla elever har uppnått målen.

Klass 8: Alla elever har uppnått målen.

Klass 9: Alla elever har uppnått målen.

4. 2. 8 NO

Klass 1: Alla elever har uppnått målen.

Klass 2: Alla elever har uppnått målen.

Klass 3: Alla elever har uppnått målen.

4. 2. 8. 1 Fysik:

Klass 4: Alla elever uppnådde målen. En elev läste enligt grundsärskolans kursplan.

 

Klass 5: Alla elever uppnådde målen.

Klass 6: Alla elever uppnådde målen.

Klass 7: Alla elever uppnådde målen.

Klass 8: Alla elever uppnådde målen.

Klass 9: Alla elever uppnådde målen.

4. 2. 8. 2 Kemi:

Klass 4: Alla elever uppnådde målen. En elev läste enligt grundsärskolans kursplan.

 

Klass 5: Alla elever uppnådde målen.

Klass 6: Alla elever uppnådde målen.

Klass 7: Alla elever uppnådde målen.

Klass 8: Alla elever uppnådde målen.

Klass 9: Alla elever uppnådde målen.

4. 2. 8. 3 Biologi:

Klass 4: Alla elever uppnådde målen. En elev läste enligt grundsärskolans kursplan.

 

Klass 5: Alla elever uppnådde målen.

Klass 6: Alla elever uppnådde målen.

Klass 7: Alla elever uppnådde målen.

Klass 8: Alla elever uppnådde målen.

Klass 9: Alla elever uppnådde målen.

4. 2. 9 Teknik:

 

Klass 1: Alla elever har uppnått målen. 

Klass 2: Alla elever har uppnått målen.

Klass 3: Alla elever har uppnått målen.

 

Klass 4: Alla har uppnått målen. En elev läste enligt grundsärskolans kursplan.

 

Klass 5: Alla har uppnått målen.

Klass 6: Alla har uppnått målen.

Klass 7: Alla har uppnått målen.

Klass 8: Alla har uppnått målen.

Klass 9: Alla har uppnått målen.

4. 2. 10 Musik

Klass 1: Alla har uppnått målen.

 

Klass 2: Alla har uppnått målen.

 

Klass 3: Alla har uppnått målen.

 

Klass 4: Alla har uppnått målen.

 

Klass 5: Alla utom en har uppnått målen. Eleven har anpassad studiegång. En elev läste enligt grundsärskolans kursplan.

 

Klass 6: Alla har uppnått målen.

 

Klass 7: Alla har uppnått målen.

 

Klass 8: Alla har uppnått målen.

 

Klass 9: Alla har uppnått målen.

4. 2. 11 Bild

 

Klass 1: Alla har uppnått målen.

 

Klass 2: Alla har uppnått målen.

 

Klass 3: Alla har uppnått målen.

 

Klass 4: Alla elever har nått målen. En elev läste enligt grundsärskolans kursplan.

Klass 5: Alla elever har nått målen.

Klass 6: Alla elever har nått målen.

Klass 7: Alla elever har nått målen.

Klass 8: Alla elever har nått målen.

Klass 9: Alla elever har nått målen.        

4. 2. 12 Trä – och metallslöjd

Klass 1: Har inte haft ämnet.

Klass 2: Har inte haft ämnet.

 

Klass 3: Alla elever har uppnått målen.

Klass 4: Alla elever har uppnått målen. En elev läste enligt grundsärskolans kursplan.

Klass 5: Alla elever har uppnått målen.

Klass 6: Alla elever har uppnått målen.

Klass 7: Alla elever har uppnått målen.

Klass 8: Alla elever har uppnått målen.

Klass 9: Alla elever har uppnått målen.

 

 

4. 2. 13 Textilslöjd

 

Klass 1: Har inte haft ämnet.

Klass 2: Har inte haft ämnet.

 

Klass 3: Alla elever har uppnått målen.

Klass 4: Alla elever har uppnått målen.

Klass 5: Alla elever har uppnått målen.

Klass 6: Alla elever har uppnått målen.

Klass 7: Alla elever har uppnått målen.

Klass 8: Alla elever har uppnått målen.

Klass 9: Alla elever har uppnått målen.

4. 2. 14 Hemkunskap

Klass 1: Alla elever har uppnått målen.

Klass 2: Alla elever har uppnått målen.

Klass 3: Alla elever har uppnått målen.

Klass 6: Alla elever har uppnått målen.

Klass 9: Alla elever har uppnått målen.

4. 2. 15 Nationella prov år 3

Svenska:

Fem elever klarade inte all delmål och till hösten bör detta uppmärksammas i form av extra anpassning.

SVA:

Två elever klarade inte alla målen och för dessa finns åtgärdsprogram upprättade.

Matematik:

Tre elever klarade inte alla delprov och till hösten bör detta uppmärksammas i form av extra anpassning. Två elever bedömdes inte klara ämnet och där finns åtgärdsprogram upprättade.

4. 2. 16 Nationella prov år 6

 

OBS! FÖR ATT SE TABELLER I DETTA AVSNITT ÖPPNA LÄNKAD PDF-fil >

 

Matematik: Alla elever utom en nådde minst E-nivå.

GOTD är en förkortning av Grej Of The Day och är ett inslag runt kunskapsinhämtning som uppskattas av eleverna.

 

Matematik: Alla elever utom en nådde minst E-nivå.

Tabell: Se PDF >

 

Svenska: Alla elever klarade minst E-nivå som slutbetyg.

Tabell: Se PDF >

 

Engelska:

11 av 13 fick minst E på läs och hörförståelsen. (2 elever deltog ej)

12 av 13 fick minst E på skrivdelen. (1 elev deltog ej)

13 av 13 fick minst E på muntliga delen.

4. 2. 17 Nationella prov år 9

 

Kemi:  Alla elever nådde minst E-nivå. En elev deltog inte i alla delar.

 

Förklaringar: *Delpr.= Delprov, NO provb.= NO provbetyg** Delt.= Deltagit, *** Ej = Ej Deltagit

 

NO delpr.* A1

NO delpr. A2

NO delpr. A3

NO delpr. B

NO provb.

 

 

 

 

 

Delt.**

Delt.

Delt.

Delt.

A

 

 

 

 

 

Delt.

Delt.

Delt.

Delt.

E

 

 

 

 

 

Ej***

Ej

Ej

Delt.

Ej alla

 

 

 

 

 

Delt.

Delt.

Delt.

Delt.

E

 

 

 

 

 

Delt.

Delt.

Delt.

Delt.

D

 

 

 

 

 

Delt.

Delt.

Delt.

Delt.

E

 

 

 

 

 

Delt.

Delt.

Delt.

Delt.

C

 

 

 

 

 

Delt.

Delt.

Delt.

Delt.

C

 

 

 

 

 

Delt.

Delt.

Delt.

Delt.

D

 

 

 

 

 

Delt.

Delt.

Delt.

Delt.

C

 

 

 

 

 

Delt.

Delt.

Delt.

Delt.

C

 

 

 

 

 

Delt.

Delt.

Delt.

Delt.

A

 

Religionkunskap: Alla elever nådde minst E-nivå.

1 elev fick betyget E

0 elever fick betyget D

7 elever fick betyget C

4 elever fick betyget B

0 elev fick betyget A

 

Svenska: Alla elever nådde minst E-nivå som slutbetyg. En elev fick F på en del. En elev deltog inte i alla delar.

Tabell: Se PDF >

 

Matematik: Alla elever utom en nådde minst E-nivå.

Tabell: Se PDF >

 

Engelska:

12 av 12 fick minst E på läs och hörförståelsen.

11 av 12 fick minst E på skrivdelen. (1 elev deltog ej)

12 av 12 fick minst E på muntliga delen.

 

4. 2. 18 Modersmål          

Alla språk har uppnått målen för godkänt (åk 6-9 har fått betyg).

4. 3 Elevernas ansvar och inflytande

Vårt arbete att göra eleverna ännu mer delaktiga i sitt lärande är en målsättning som i allra högsta grad kvarstår som ett prioriterat mål. Det finns en stor variation i hur mycket eget ansvar som eleverna tar för sitt skolarbete. Från skolans sida försöker vi stötta och motivera eleverna till att ta ökat ansvar. Hos vissa har vi sett en positiv utveckling oftast kombinerat med ålder, medan det hos en del andra fortfarande finns lite jobb att göra. Vi tror att det nya arbetsätt som kommer utvecklas med Dylan Wiliam och den formativa bedömningen i stor grad kommer ha en positiv inverkan på detta.

 

Elevernas inflytande är något som vi definitivt ser som ett prioriterat mål i verksamheten. Vi försöker i den mån det går att ta hänsyn till elevernas olika synpunkter i olika frågor. Det pågår ständigt en dialog mellan lärare och elever på de olika stadierna.

4. 4 Skola och hem

Vi har haft föräldramöte samt minst två utvecklingssamtal under året. Vi har även haft utökad kontakt med de föräldrar vars barn har behövt extra stöttning i sitt lärande. Detta har skett via åtgärdsprogramsmöte, samtal, träffar och mail. Vi har även haft ett föräldraråd där föräldrarna blev inbjudna. Här kan vi inte vara nöjda då uppslutningen har varit alldeles för låg till föräldramötena.

4. 5 Övergång och samverkan

Under året har vi fått till en gränsöverskridande samarbete mellan flera ämnen på skolan. Detta bör utvecklas än mer under året som kommer.

4. 6 Skolan och IT

Vi upplever till fullo att behovet är tillfredsställt rörande mängden datorer på skolan.

4. 7 Skolan och omvärlden

Även i år har lärarna varit duktiga på att utnyttja möjligheten till att åka på utflykter och studiebesök. Skolan har avsatta medel till detta ändamål och detta kommer även under nästa läsår vara en prioriterad angelägenhet.

4. 8 Bedömning och betyg

Vi upplever att vi lyckats väl med elevernas måluppfyllelse även i år. Det stora problemet som vi ser är de nya elever som vi får, som oftast har brister i enstaka till flertalet ämnen. Det tar tid att arbeta i fatt dessa elever och kommer de in med för kort tid kvar så blir det ibland svårigheter.

4. 9 Särskilt stöd och åtgärdsprogram

Arbetet med särskilt stöd har fungerat väl. Under året hade vi även möjligheten till extra anpassning som en form att arbeta med elever som hamnat lite efter. Vi har rutiner som tidigt upptäcker detta behov och i år har vi på alla fronter haft ett utmärkt samarbete med hemmen.

4. 10 Studieteknik

Även om mycket har fungerat bra så kan en hel del förbättras. Vi vill sträva efter att användandet av studietekniken ska bli ett naturligt inslag i de andra ämnena. Här kan vi bli ännu mer aktiva med att motivera eleverna till att slå upp eller fråga på ord som de inte förstår.

4. 11 Hälsa och livsstil

Har fungerat tillfredsställande. Men tyvärr har inte alla elever tagit till sig budskapet fullt ut. Vi har allt för stor del som hoppar över frukost och som spenderar alldeles för mycket tid framför datorn på sin fritid. Detta är en fråga som vi tror kommer bli allt viktigare att lyfta, då vi ser en tydlig koppling till måluppfyllelsen.

4. 12 Fortbildning

I år har varit ett intensivt år med fortbildning där främst Göran Svanelid och Dylan Wiliams böcker har stått i mittpunkten. Rektor ser fortbildning som en naturlig del i att utveckla verksamheten och detta kommer alltid vara en aktuell fråga.

 

5 Fritidshemmet Robin Hood

Vi har haft en bra arbetsmiljö för både barn och personal. Med många små rum och välplanerad verksamhet och många utflykter och aktiviteter utanför våra väggar har det varit sällan och korta stunder med ”stirrighet och hög ljudnivå”. Det finns nästan alltid ett rum att vara i för att göra det man vill ostört. Det kräver dock bra planering och organisering för att få det att fungera, då vädret inte blir det förutspådda sätts krav på både personal och barn av flexibilitet och snabb omplanering, så vi ser fram emot att bygga ut lokalerna.

5. 1 Normer och värderingar

Vi har fortsatt att jobba med vår "mumin vägg"- med vilken vi lär barnen tolerans och problemlösning. Mycket framgångsrikt. Vi har det som del av introduktionen av de nya 6 åringarna att lära sig hur vi löser problem på Robin Hood. Sedan använder vi och refererar till vår Mumin vägg med alla åldrar.

Vi har samlingar så gott som varje vecka där vi diskuterar situationer med eleverna; både saker som hänt och förebyggande. Vi har en värdegrundsplan som vi jobbar efter som vi kallar pedagogiska samlingar.

Vi jobbar med arbetsro inomhus genom att kommunicera med och aktivera dem som har spring i  benen med lämpliga aktiviteter och utevistelse.

5.2 Kunskaper

 

Vi har haft undervisning bl.a. i teknik, fotboll, dans, konst, träslöjd, syslöjd, sång, teater.

5.3 Elevernas ansvar och inflytande

Eleverna får vara med och välja aktiviteter de vill ha samt vilka de vill vara med i (vi har också en del obligatoriska aktiviteter).

Vi har intervjuat barnen om deras önskemål om aktiviteter. Schemat har ändrats flera gånger efter barnens önskemål.

Eleverna har varit med och hjälpt till vid mellis, de plockar undan efter sig, har varit med och städat skolgården. Äldre elever hjälper till med de yngre ibland.

5. 4 Skola och hem

Veckomeddelanden skickas varje fredag, både i pappersformat och via email. Föräldrarna har erbjudits utvecklingsamtal, många valde att inte ha. men många samtal har också hafts vartefter behov, på personalens eller förälders begäran.

5. 5 Övergång och samverkan

Som vanligt har vi haft ett gott samarbete med skolan och lärarna både ifråga om elever och scheman och aktiviteter.  Bl.a. har vi haft på schemat varje vecka samarbete i idrott med klass 3 och utflykt i klass 2.

Vi har haft möten samt kontinuerlig kommunikation då det varit någon situation i klassen eller med enskilda elever.

5. 6 Skolan och IT

Inte tillämpbart.

5. 7 Skolan och omvärlden

Vi har gjort minst en utflykt i veckan med varje grupp, samt badat en gång i veckan med alla grupper.

Utflykter har gjorts till olika parker, museum, bibliotek, skog och natur

5 8 Bedömning och bety

Inte tillämpbart.

5. 9 Särskilt stöd och åtgärdsprogram

Vi har haft en elev i förskoleklassen som haft extra stöd och åtgärder, främst vid utflykt och bad. 

5. 10 Studieteknik

Vi påpekar om ord. Vi undervisar på olika gradienter. Vi är ute mycket och ger eleverna massa.

5. 11 Hälsa och livsstil

Vi har börjat att jobba fram en hälsosammare mellanmåls meny - målet är bara ekologiska produkter samt minimalt med raffinerat socker.

Vi har många fysiska aktiviteter. 

5. 12 Fortbildning

Emma har påbörjat stora studiekursen

Emma har gjort läsekursen (för skolan)

David och Andres gjorde ”Hur man umgås med barn”

David, Andres, Kari, Jasmin genomgick Hjärt- och lungräddning.  

5. 13 Analys

Vi har haft vår fritidsklubb som fortsatt att växa i år igen och därför krävt ett nytt upplägg. Vi har haft en personal, Daniel, utlånad till skolan. Maggie som var på fritidsklubben har flyttat så det blev tre nya personal till året som gick.

Strukturen och schemat för det förebyggande pedagogiska arbetet har delvis fallit ur; stor del till detta är ny personal och nytt schemaupplägg.  Hanteringen av gruppen och enskilda individer har dock fungerat bra. Kari som vice föreståndare har tagit över de flesta elevsituationer och kontakterna med föräldrar.

Vårt fritidshem har vuxit under de senare åren, strukturen och funktioner som olika personal fått bör befästas för stabilitet.

Fritidsledarna har delat på ansvaret för mellis. Dock blir det ibland sämre kvalitet och kontroll då för många är inblandade.

Att äldre elever från fritidsklubben samt från högstadiet kommit ner på eftermiddagarna, enl. schema och hjälpt till med mellis och aktiviteter har dock fungerat mycket bra. De äldre eleverna på fritids har också fått hjälpa till mer och ofta bl.a. tagit ansvar för mellis.

Schemat och aktiviteter på skolan samt utflykter har fungerat bra.

Kommunikationen med delar av föräldrar gruppen fungerar inte tillfredställande – det är för många som inte svarar på lappar, inte betalar i tid och inte kommer till utvecklingssamtal.

Sammarbetet med skolan har fungerat bra – i år har det varit samarbete vid både bad och utflykt samt idrott varje vecka.

5. 14 Prioriteringar för nästa läsår 2016-2017

 

  • schemalagda förebyggande pedagogiska aktiviteter och samtalen med eleverna
  • en person ansvariga för mellis
  • minst 50% av melliset som serveras ska vara ekologiskt, med sikte på 100%
  • få till en fungerande stabil struktur och organisering runt fritidklubben
  • minska antalet föräldrar som inte svarar på kommunikation
  • stabilisera personalstyrkan och befästa de utbildningsplaner som påbörjats
  • klargör och fördela de olika administrativa funktioner som personalen hjälpts åt att sköta

 

6 Skolhälsovården

6.1 bakgrund

Fram tills i juni 2011 hade Föreningen Aktiva Studier skrivit avtal med Sollentunahälsan, som ansvarig för skolhälsovården på Studemaskolan. De hade även verksamhetsansvaret. På grund av organisationsförändringar hos Sollentunahälsan I juni 2011 så beslutade Styrelsen i Föreningen Aktiva Studier att själva ta över ansvaret för skolhälsovården, och rektor utsågs till verksamhetsansvarig. I samma veva gjordes en anmälan till Socialstyrelsen att denna förändring skett. Vi skrev ett nytt avtal med företaget Skolpool, som försåg skolan med sjuksköterska, skolläkare, samt att vi fick tillgång till kurator och psykolog, vid behov. Rektor delegerade det medicinska ansvaret till skolsköterskan då rektor saknade den kompetens som krävdes för att inneha detta ansvar. Vi anställde även en kurator som är på skolan en dag i veckan.

6.2 Organisation

Skolhälsovården på Studemaskolan består av rektor som verksamhetschef, Elevhälsoteamet, skolsköterska, skolläkare, kurator och vid behov skolpsykolog. Skolsköterska har kommit vid de tillfällen som krävts för att utföra de vaccinationer och de hälsokontroller som framgår av skollagen samt ”Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården”. Detsamma gäller vår skolläkare. Vid dessa tillfällen har även elever och vårdnadshavare kunnat ta kontakt med skolsköterska för mer allmänna frågor. Skolsköterskan har också funnits tillgänglig på telefon och mail för de vårdnadshavare som behövt komma i kontakt med henne för frågor som rör deras barns hälsa. Kurator har funnits stadigt en gång i veckan på skolan under året som varit. Från och med läsåret 2016/2017 så kommer samarbetet med Skolpool att upphöra.

6.3 Rutiner och metoder

Under året som gått har verksamheten flutit på utan några incidenter. Det har varit allt från att rekvirera nya elevers skolhälsojournaler från antingen BVC eller tidigare skola, till att säkerställa att rätt barn får rätt vaccination. Våra rutiner för att samla upp de elever som varit frånvarande vid de datum som skolläkare och skolsköterska varit på plats, har också förbättrats.

6.4 Samverkan och samarbete

Internt har samarbetet fungerat bra. Det finns en tydlig linje mellan elevvårdsteamet och skolsköterskan och skolläkaren. Skolans har väl utvecklade rutiner för att upptäcka och rapportera elever till elevvårdsteamet, som riskerar att inte nå sina mål eller på annat sätt uppvisar beteenden som kan föranleda en oro för elevens hälsa; såväl den mentala som den fysiska.

 6.5 Dokumentation

Ytterst ansvarig för dokumentation har verksamhetschefen varit. Alla journaler förvaras i ett brand- och säkerhetsskyddat skåp, dit endast sjuksköterskan har tillgång.

6.6 Året som gått

Studemaskolan är en mindre verksamhet med totalt ca 156 elever från Förskoleklass upp till åk 9, vilket bidragit till att antalet elever som föregående år skulle ha någon form av vaccination eller hälsosamtal, varit liten. Total har ca 50 elever berörts under året. Allt har fungerat enligt planeringen.

6.7 Utveckling och förbättring

Vi har upplevt en svårighet i att få föräldrarna att återsända blanketterna för vaccinationer (ja eller nej), vilket gjort att vi fått påminna ett antal gånger. I år prövade vi en ny strategi genom att lägga i dessa i välkomstbrevet som vi skickar ut vid varje läsårsstart, för att se om det blir lättare för föräldrarna att fylla i dessa.

7 Analys 15-16

Studemaskolan har under året lyckats med flera av de saker vi föresatt oss. Vi har främst sett att vi behöver fortsätta att arbeta med den formativa bedömningen. Som ett led i detta upplever vi samtidigt att lärarna behöver få tid till kollegialt lärande. De punkter som vi bedömer som de viktigaste kommer att stå kvar som prioriteringar även för nästa läsår. Men där kommer också att finnas med ytterligare punkter utifrån det vi fått i elevernas och lärarnas utvärderingar, samt vad skolledningen och styrelsen observerat efter genomgång av kvalitetsredovisningen.

 

  • Formativ bedömning

Denna punkt kommer vara den övergripande som de nedanstående är kopplade till

 

  • Elevers utvärdering av arbetsområden som en naturlig del av undervisningen
  • Fortsätta och arbeta med No-hands-up
  • Tydligare implementera Exit cards som en naturlig del av lärarnas uppföljning
  • Frigöra tid för kollegialt lärande med fokus formativ bedömning
  • Arbeta runt att tydliggöra målen för eleverna
  • Arbeta fram elevexempel för E, C och A som ett led i det formativa arbetet
  • Tydligare implementera kamratbedömning som ett led i den formativa bedömningen
  • Arbeta fram enklare och mer elevvänliga LPP

 

  • Öka läsförståelse. Fortsätta arbetet med att låta eleverna läsa mycket i skolan som ett led i att öka deras ordförståelse och således bidra till ökad läsförståelse.

 

  • Öka användningen av skolans studiemetoder

 

Vi har sett att de elever som aktivt tillämpar våra studiemetoder, i högre grad kan tillgodogöra sig både skön- och facklitteratur och följaktligen uppnår ett bättre resultat i sitt skolarbete.

 

Kvalitetsredovisningen är skriven och sammanställd av Ronny Susman på uppdrag av styrelsen och godkänd av skolledningen.

 

LPP är en förkortning för Lokal Pedagogisk Planering som alltid ska delas ut till eleverna vid början av ett arbetsområde.

 

Till toppen av sidan >